Hästlängtan

Senaste inläggen

Av Marianne - 19 oktober 2011 14:15

Jaha, lite data tid idag så jag lyckades knåpa ihop en film med hjälp av nytt program, det gick ju käckt faktiskt! Men det tar sån tiiid, och jag tycker det är så segt att ladda upp till youtube och nu prövade jag även att lägga den på facebook men näpp se det gick inte, stackars datorn, jobbar och jobbar. Sen är det det där med musik! Jag har alls ingen musik i datorn, bara gammalt och hur sjutton vet man INNAN man gör en film till youtube om låten går att använda eller inte. Vissa går ju hur bra som helst medans andra definitivt stoppas och man får byta ut ljudet till nåt man inte alls hade tänkt sig…


Och så har jag hittat ett nytt faktureringsprogram som jag hoppas skall fungera! Så ni som ännu inte fått faktura utav mig, vänta ni bara den kommer….  

Här är iallafall
filmen…


ANNONS
Av Marianne - 18 oktober 2011 11:29

Idag blir det ett inlägg i en framtida serie kring olika örter, homeopatiska medel, kosttillskott och naturmedel som kan vara till användning för folk och fä. Inläggen kommer att hamna i kategorin Hästhälsa. Håll till godo!


Arnika Montana
är det vackra namnet på en fantastisk blomma med otroliga egenskaper. 

Slåttergubbe på svenska, kanske inte fullt lika vackert?!

Arnika är kort och gott inflammationsdämpande.

Detta pga. helenalin, ett aktivt ämne som finns i blomman. Tinktur av Arnika är oöverträffat vad det gäller att minska svullnad och blödning vid akuta skador såsom slag, sträckning, överansträngning, klämskador, bulor, blåmärken ja yttre trauma av något slag men också vid led- och muskelsmärtor.


Arnika har en stooor förmåga att återställa strukturskador i vävnad, muskler och skelett. Arnika i kombination med Vallört är alldels utmärkt till hjälp vid benbrott t ex.

  

Blodcirkulationen stärks, smärtan lindras och svullnad tas ner.
Kan man begära mer?!

Arnika är dock giftigt, OBS, OBS, inget örtte här inte! Får alltså enbart användas utvärtes och då huden är intakt, ej på sår alltså.

Men nu är det ju så finurligt att det finns arnika i homeopatisk form och den är ju avsedd att använda invärtes och helt ofarlig (och verkningslös menar skeptiker till
homeopati förstås, så ofarligt att pröva...även om du inte tror på homeopati).

Mitt förslag är att använda Arnika D6 vid vardagliga olyckshändelser.


Hemma hos oss har det minskat lidandet vid en mängd olika småincidenter, slått sig på tummen med hammaren, klämt fingret i en dörr, trillat i
trappen, jättesvullet myggbett, vrickat en fot... ja, listan kan som ni förstår göras hur lång som helst.


Till våra vänner hästarna är det ju enkelt att förstå att det i var ridsportsbutik finns flaskor med arnikagel, arnikatinktur, liniment med arnika osv osv. Hästar är riktigt duktiga på att få sig en spark, ett bett, kanske förta sig i hagen med en
sträckning som följd eller ge allt på en tävling/ träning med träningsvärk som
ett brev på posten.

Klart man skall ha Arnika i sadelkammaren!

Både invärtes (Arnika D6, ge 10 piller 2 ggr/ dag några dagar eller en vecka efter en skada, och utvärtes så fort du ser en liten svullnad någonstans, stryk på ren arnikatinktur för att förhindra ytterligare inflammation.


Har du upplevt Arnikas positiva sidor, berätta gärna din historia, lämna en kommentar! Undrar du över något mer, känn dig fri att ställa frågan!


Slutligen en vacker bild på en vacker läkeört!

 

ANNONS
Av Marianne - 17 oktober 2011 12:29

I lördags var det då dags att bege sig till clinicen med Karin Petersson. Belladonna är mkt lik sin mor så trots att lastningen annars är helt problemfri var den denna morgon mer åt det tveksamma hållet. Hon precis som Bellis, la in backen helt enkelt...visst kände hon att nåt var på gång men det löste sig snabbt och vi kom iväg, något sena dock. Väl framme visade Belladonna nya sidor av sig själv. Att hon är hemskt pratglad t ex, hon gnäggade och gnäggade. Tyckte nog hästgänget som var där samt hästarna i hagarna runtomkring var totalt osociala som inte svarade..på hela dagen... Dragon, Anna Cinthios åring som också är en PRE-korsning var iallafall bussig och bjöd på ett gnägg på sluttampen. Sedan hade vi en liten show då vi skulle demonstrera vår circling game, Belladonna flög i luften och stegrade sig riktigt rejält, massa energi och tosserier vilket hon minsann inte visat här hemma! Men på det hela taget gick det ju fantastiskt bra och jag är så lycklig över denna min häst, jag tycker hon är skitkul att jobba med och det är så underbart härligt med en ung, livfull, positiv häst. Att följa utvecklingen, att  ha varit med från födseln och känna den relationen man trots allt har bara tack vare det och att framtiden finns där! Jämfört när jag skaffade Velevanten för, tja, 17-18 år sedan, och inte hade alls lika mkt kunskap och erfarenhet som nu så hoppas jag ju att jag inte skall behöva ta så stora omvägar och göra så mkt "fel", nu har jag en röd tråd framför mig och massor utav läxor som Velevanten och andra lärt mig noga.


 Jenny, min fantastiska "stallälva" var med och hon gillar att fotgrafera! Därav bilder, TACK JENNY för hjälpen både i lördags och alla alla andra dagar, du är verkligen guld värd  

                    Karin Petersson är tvåstjärnig Parelli instruktör, mer om henne på hennes hemsida http://www.two-t.nu Här är en film med Karin!


Av Marianne - 14 oktober 2011 23:49

..för imorgon bär det av på clinic med Karin Petersson. Liite pirrigt, första gången med Belladonna som förstås anade oråd ikväll när det borstades lite vääl länge...och transporten kopplades på och lite smått och gott packades ihop. Men vad roligt det är! Är så spänd på hur hon skall bete sig med nya hästar och grejer! Här bilder från i somras när Velevanten och jag var på kurs med David Lichman!

         

Av Marianne - 13 oktober 2011 13:05

Ankorna....här är vår damm sedd nerifrån med stallet och rundkorallen ibakgrunden. Här har blivit så fiint sen ankorna flyttade in...men...

Av 8 st mignonankor visade sig bara en endaste vara hona. Och för en tid sedan fick vi då oväntat besök, räven, som bjöd sig själv på anka till middag (snarare nattamat..). Vilken anka han tog?!! Den endaste, raraste lilla tjejankan förstås  . Nu börjar här bli lite rörigt i dammen med alla dessa unga drakar (ankhanar på ankspråk). Har funnit två honor att köpa...så funderar just nu över detta! Ankor är ju fantastiska, så trevliga och vackra och jag hade liksom sett framemot ankägg och kanske ällingar till sommaren...

Lukas är förste ankmataren här!

         Sen har vi ju "höns" också...


De fyra kycklingarna blev inte bara två hönor utan även två tuppar.... .

Så här bor tre tuppar och två hönor!! Alltså jag tänkte jag ger upp...men då finner vi ett ägg  , ett efterlängtat grönt ägg!! För hönorna är Isbar och de är grönvärpare, lite skoj och nu minsann hade den ena lagt ett ägg! Vi fann förstås ägget efter att en av stallets katter hade funnit det först...så det var alltså trasigt och innanmätet uppätet, men ändå, ett ägg!

Så då var inspirationen tillbaka då! Borde väl ändå gå att få ha lite höns som lägger lite goda ägg eller....

Så nu har jag bestämt att ALLA tupparna skall bort. Om någon vill ha en tjusig Blommetupp så finns här två alldeles gratis! Och om någon vill stifta bekantskap med Gustav Adolf, en ståtlig herre på 1 1/2 år, blandning Isbar och Australorp så bara välkomna! Han har tyvärr dåliga dagar och för få hönor...så det händer att han gör utfall...


Sen skall jag ha EN tupp, en snäll, trevlig vacker och förmodligen en Isbar och förstås några fler HÖÖÖNOR!!!

Det är trots allt väldigt mysigt med alla dessa olika som samlas när det vankas matrester...brukar även ingå en eller ett par katter samt en släthårig foxterrier och beroende på matens karraktär ett par getter förstås      

Av Marianne - 10 oktober 2011 10:43

Ja det var länge sen jag skrev nåt här...hösten har verkligen hunnit komma och mkt vatten rinner under broarna! Det har varit en månad i "Arnikas" tecken för mig, vad hade man gjort utan arnika - skademedelet nummer 1! Känner mig snart som en missbrukare, arnikatinkur, arnikaliniment, arnikaomslag, homeopatisk arnika för invärtes bruk, arnikasalva... Massor av små blessyrer på både stora och små men själv tycker jag verkligen att det varit riktigt synd om mig i några veckor...det började med att Bellis helt oförhappandes från ingenstans utan förvarning bet mig i armen när jag skulle till att spänna sadelgjorden. Under alla åååår med hästar, jobb med hästar, möte med hästar har jag klarat mig från att bli biten! Det gick så j-vla fort, men guuud vad ont det gjorde   Hon verkligen BET mig! Så jag släppte allt, vacklade in i min sadelkammare och tog fram allt vad arnika hette, rikitigt såg hur armen svullnade upp, på med arnika och sen ut för den där lilla skritturen jag hade planerat. Jo hästen stod kvar på samma fläck på gårdsplanen där jag släppt henne och såg äkta skamsen ut... Under natten fortsatte jag min arnikabehandling samt kyla osv och visst armen blev rejält svullen men inte så öm, nu tre veckor senare återstår dock en märklig knöl på armen som jag ämnar få undersökt i veckan, har liksom ingen känsel just på där... Med svullen arm begav jag mig till dumma dumma tandläkaren som absolut ville operera bort en visdomstand...trodde i min enfald att det skulle vara lätt gjort men se här blev man uppskuren och ihopsydd åt alla håll, svullen i munnnen och med halva käken ur led vände jag mig till min kära arnika, nu då homeopatiskt invärtes...för att skynda på läkeförloppet. Jag skall skriva ett helt inlägg om arnika nån dag för det är verkligen fantastiskt speciellt om man har det hemma och kan ta det direkt när skadan är skedd på både sig själv, hästar, hundar, katter och inte minst barn. Lukas kommer numer alltid och ber om arnika när han slagit sig så tårarna sprutar, ibland blir det inte ens ett ynka blåmärke efteråt!!


Nu hoppas jag slippa att ha ont mer. Känns riktigt bra med alla hästarna, för dagordning över vad som har gjorts. Bellis har satts igång rigoröst, skrittats och sista veckan en och annan liten travsnutt. I helgen var jag ute en timme med Belladonna på släp, mkt bra för Belladonna som gärna släpar benen efter sig, för det gör INTE Bellis, hon ångar på, skritt i friiiskt tempo! Till helgen bär det av på vår första clinic Belladonna och jag, med Karin Petersson, Parelli såklart. Ska bli så spännande att se hur min lilla dam kommer att bete sig! Här hemma går det ju jättebra det mesta. 
Lille Solidago börjar visa att han är en liten hingst, det skall vara närkamp och dras i grimmor, stegras och tjuvnypas. Han står i sin alldeles egna box över hela natten nu och leds själv till hagen på morgon och väntar så snällt och lugnt på mamma. 

   
Lilla Snuva drar sig inte för att kolla läget i hästhagen, kattungar har ju ett självförtroende som få =D

       Växer det gör hon och krukväxterna...nä de har jag plockat bort från fönstren, oorkar inte sopa jord var dag!        

Av Marianne - 1 september 2011 13:18

så skall hon heta, lilla kattungen. En liten tjej är det och in har hon fått flytta. Hösten är här, kallt och ruggigt för en liten liten snuvig parvel, så det gick inte att ha henne på höloftet! Nu har hon nyst och snorat och ätit och sovit och ätit och nyst. lärt sig gå på låda, bli buren på de mest obarmhärtigaste vis av en pojk på 4 1/2...hittat huvudkudde att sova på om natten och mattes knä framför TVn. Och igenom alla dessa nya erfarenheter har lilla lilla Snuuva kurrat oavbrutet. I högan sky har hon kurrat. Idag när hon verkar betydligt friskare och börjar leka kurrar hon vidare, medans hon leker alldeles för sig själv! Väääldigt trevlig katt, så nu är hösten räddad. Lukas skrattar så han kiknar när hon skuttar och fångar papperstussar. Det smittar, plötsligt blir livet inomhus riktigt kul.

      Inga behandlingar idag! Eftersom vädret äntligen vart strålande efter allt regn, tog jag en riktigt lång promenad med Belladonna vid hand och Valle lös och ledig. Hon är så duktig min Belladonna, detta var första riktigt långa promenaden bort från hem, hästkompisar och ut i ovissheten förbi kossor, traktorer, brevlådor och annat märkligt! Men som en hund traskade hon vid min sida, blev endast otålig då vi träffade på Anne och blev pratandes en stund. Det var förstås trist att stå still! Ikväll blir det en liten skrittur på Bellis, jag red en minisväng igår. Nu är planerna ändrade, man blir expert på att ändra planer när man håller på med hästar för det blir visst sällan som man tänkt sig. Velevanten skall "rehabiliteras", dvs lång vila nu med medikamenten, akupunktur och en stor dos kärlek för att lååångsamt sättas igång igen kanske i oktober, november. Höger fram är det som spökar och det verkar vara senfäste , sena precis under framknäet. Så då tänkte jag komma ut lite försiktigt på Bellis istället, så jag sen kan ta med Belladonna på släp ut i skog och mark.


Nu ägnas återstoden av eftermiddagen till min nya laptop!!! Japp, har haft den nu några dagar och jisses vad mkt jobb det är att byta dator!!! Program skall installeras, mail och en massa filer. Så är det ju en hel del nya finesser som man skall lära känna. Men guuud så skönt, en ny fräsch, snabb och effektiv och alldeles bara min dator. Routern igång så nu behöver vi inte slåss härhemma om tillgång till den uppkopplade världen. Skype visade sig redan vara installerat och hux flux kunde jag både prata och se Tina, min älskade väninna i Italien. Lukas var med och störde samtalet förstås men han blev djupt förundrad över att man kunde prata med nån inne i datorn. Han sa hallå flera gånger, högt och tydligt och såg helt chockad ut när människan på datorn svarade honom...det är ju faktiskt nästan kusligt om man tänker på det med all denna fantastiska teknik. Nyheter far som en löpeld över världen, allt är plötsligt nära ändå så långt borta, umgänge sker mer och mer över nätet och datorn tar mer och mer av ens tid...det var nog tur jag tog min promenad, för nu lär jag fastna här i den virtuella världen  

Av Marianne - 29 augusti 2011 18:01

när jag igår fann att Razonado MAC, sveriges kanske mest lovand PRE-hingst, fadern till mitt lilla hingstföl, verkligen är död, dog av blixtnedslag i hagen. Bara sådär. Usch, jag blev verkligen alldeles kall och efter att ha läst Saras inlägg på sin blogg, http://pepinopre.bloggplatsen.se/ kunde man ju inte annat än gråta. Sätter verkligen perspektiv på tillvaron. Förändringar kommer plötsligt, oväntat, ingenting är säkert, ingenting blir riktigt som man tänkt sig. Allt kan hända precis när som helst. Dessto viktigare att verkligen ta vara på dagen och dem man har omkring sig. Min lille Solidago som jag tycker är lik sin far i mångt och mkt har redan dragit intresse till sig från flera håll pga sin härstamning. Razonado MAC var verkligen ngt speciellt. Och jag har verkligen inte bestämt om jag skall sälja eller inte. Tycke uppstod på en gång. Ett hingstföl blev det, skimmel dessutom precis som jag hade tänkt mig och med ett fullkomligt gudomligt temperament och fantastisk fin och trevlig utstrålning. Nu efter det här känns det än svårare att tänka sig att sälja...

     

Förra veckan kom två balvagnar med hö, lastades av, staplades, tja som vanligt. Nästa kväll hördes ett fasligt liv från de balarna. Ett litet svart huvud stack fram...köp hö och få en gudomlig kattunge på köpet!! För det var det och Lukas som muttrat om svart katt eller svart kanin, viktigt det där med svart, utbrast förstås -där är den ju, min kattunge!! Vad gör man?!! Skulle ju inte ha fler djur, så kommer en sån här godisbit. Lukas är en riktitg djurmagnet så visst kom väl lilla kissen fram till honom, följer med honom och är bara sådär alltför mysig, kurrar i högan sky. Ja herregud alla dessa djur, det är trots allt en riktig förmån att få ha dem omkring sig, den ena sötare än den andra! Och som sagt ibland får man kanske ta emot det som kommer till en och njuta av livet här och nu.

      

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se