Hästlängtan

Direktlänk till inlägg 3 september 2014

Ryggskott gör gott!

Av Marianne - 3 september 2014 15:20


I söndags fick jag typ ryggskott. Det gjorde så ont!!! Jag kröp omkring på golvet och kved. Uj uj uj, nu är det kört tänkte jag. Blev faktiskt riktigt rädd. Diskbråck, utsliten rygg, nerver i kläm, ischias...nej se det går inte an. Saken är den att jag faktiskt känt av ryggen mer och mer sen en tid tillbaka. Meeen, inte tar man itu med sig själv inte, nä det har man ju inte tid till idag, imorgon kanske!! Så väckarklockan ringde alltså på söndag kväll, ryggen kändes som den skulle gå itu. Jag lyckades dock göra några övningar vilket släppte på muskelkrampen och på måndagen mådde jag betyydligt bättre. Bokade tid hos naprapat och hans dom löd - Börja träna! Nu! Välj mellan löpning, simning eller cykling. Alltså jag hatar att springa, simma är för segt och cykla, näe. Nåväl det positiva var ändå att det inte är nåt större fel på ryggen…ännu… Men igår och idag är det lite försiktighet som råder. Konstigt att det skall behöva till nåt sådant för att man skall passa på och njuta ordentligt av allt man har. Denna fantastiska dag ägnar jag helt enkelt åt alla min fina gynnare.


Jag har skaffat ankor igen! Äntligen! De är såå vackra och så trevliga. De kom hem i en låda.

 

Satt vid dammen och bara tittade på dem säkert en halvtimma och då med min favoritget formligen i knäet. Folke, världens mysigaste getabock, vi tog kort på oss. "Selfies".


Se in i kameran och le...

   Okej, såhär?!

 

 


Mmmm, världens goaste Folke.  

Nu solar vi oss och bara njuter, du och jag Folke!


 Mina får, även de nyinflyttade och ganska blyga av sig lyckades under denna harmoniska stund våga sig fram och hälsa ordentligt på mig! Förflyttade mig sedan till lekstugan, numera hönshus där Gorm nyligen flyttade in med sina tre hönor.

Svarthöns, som jag har letat! Jag hade faktiskt tänkt bli genbank för Bohus-dals svarthöns...men de verkar vara för svåra att få tag i. Så när det var hönsbytardag på Åkersberga och jag faktiskt kom dit med min lille son (som ju som de flesta barn är klok som en bok) så sa han


- Men mamma är det inte lika bra att vi köper höns idag också då?!!


Vi skulle nämligen ha ankor först och främst. Ja, ja sa jag, jag struntar väl i genbank om det nu finns några höns här som vi riktigt gillar. Det tog inte lång stund innan pojken pekar på ett par burar,


- Där är de väl mamma, dina svarthöns?!


Jaa, där var de, för fina att motstå. Korpsvarta, glänsande vackra svarthöns.


Gorm fick jag kontakt med på en gång, en sned blick genom gallret. Och mycket riktigt han gick att mata ur handen från första stund, gol gjorde han i kartongen när vi kom hem på gårdsplan . Tuppen har anlänt! Och lilla lekstugan förvandlades på ett kick till ett självklart litet hönshus. Nu känns gården komplett igen!

 


Meen inte nog med det. Pojken min vill trots alla våra djur ha något alldeles sådär eget djur, på sitt rum, som bara är hans. Hans skulle bestämt ha en vit mus med svarta ögon och stora öron...som kanske kan klickertränas… Och allt har ju en förmåga att ske på samma gång så förra måndagen for vi till en trevlig tjej som i sin bokhylla bara hade möss. Möss i olika former och färger en sisådär 100-150 st kanske… Möss med stamtavlor, registrerade i SVEMUS. Fiiina möss. Hon hade nämligen en sån där vit mus med svarta ögon och stora öron som vi skulle köpa. Men för att den stackarn inte skall sitta ensammen i en bur så köpte vi förstås en mus till, en svart vit sk banded. Mus-Fia och Maja-mus flyttade in i ett akvarium i Lukas rum till Lukas mammas förstjusning. Men nä de är hans möss, ingen annans sååå det är ju tur han går i skolan och inte alls vet att morsans hans inte kan låta bli att umgås lite med de där mustjejerna. Ja herregud, man har ju inte roligare än man gör sig.

Här har vi det väldigt roligt. 12 sorters djur...hästar, katter, hundar, gris, kaniner, getter, får, ankor, höns, fiskar i dammen, möss och en hel massa honungsbin. Kanske det räcker nu...för ett tag.

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Marianne - 1 september 2017 12:34

Här kommer sista inlägget och här är länken till nästa kapitel, nästa blogg. https://www.joneklint.com/blog/ Jag är djupt rörd över att så många kände med mig i det förra inlägget. Det var inte meningen att få många av er i tårar men det var makalö...

Av Marianne - 23 augusti 2017 13:43

Jag har bokat en tid.   En absurd, ofattbar och fasansfull tid.   Men jag har gjort det och jag kämpar emellanåt för att hålla näsan ovanför ytan. Stundtals känns det som om allt snart är över, en livstid är förbi och jag kan lika gärna drun...

Av Marianne - 1 oktober 2015 12:46

Minst sagt evigheter sen det bloggades här! Trots att det finns så mycket att skriva om hela tiden. Kanske just därför, livet går i ett.   Men jag är på sätt och vis tillbaka på ruta ett. Till min oerhörda glädje, äntligen!!! Redan långt innan ...

Av Marianne - 16 september 2014 11:31


Trots djupa funderingar kring verksamheten och livet i allmänhet så står ju inte tiden still för det. Nä, nästan tvärtom. Saker och ting bara sker. Vi har t ex fått en ny bisyssla "på halsen" här på gården. Bara sådär. Visst vi hade pratat en del jag...

Av Marianne - 15 september 2014 10:06

Det verkar som förändringarnas vindar blåser både i stort och smått.   Efter gårdagens val tror jag att det enda rätta är att se till att hålla hårt i hatten och agera som en ek, dvs stå stadigt och stabilt i ytterligare några hundra år trots vin...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se