Igår var då dagen kommen, denna dag en gång per år som ägnas i sin helhet åt att städa stallet! Dagen till ära invigdes min nya vän och samarbetspartner Kärcher Högtryckstvätt. Det var tryck i den damen (för det är en dam, det har jag bestämt) må jag säga. Ingen pardon what so ever för spindlar, nät, kryp, skit, kladd, damm. Nu står den stackars gamle blåe tvätten och hänger i ett hörn och inser att hans dagar äro gångna...han har inte alls ångan uppe, orkar inte och är sliten och dan i knappar och vred…. Såhär rent som det nu blev har det inte blivit på flera år kan jag säga och hade det inte varit för mina stackars armar, som fick hålla ett fast grepp om damen med stort K och därav är så att säga slutkörda, så hade vi fortsatt Kärcher och jag runt om på gården och bara blåst väck all skit i varendaste hörn!! Men nu har jag henne, skall göra iordning ett alldeles speciellt fint ställe åt henne där hon kan stå och ladda inför nästa utmaning. Altanen ligger risigt till kan jag säga. Alger och mossa darrar av skräck därute just nu och hoppas på mer regn och dåligt väder så att damen och jag hellre håller oss inomhus.

Hönsen blev alldeles förskräckta efter tvätten, helt rent, inte en hönsskit inom sikte… Det rådde tyvärr bot på det omgående och effektivt. Men det är trots allt mitt stall, mitt mysiga härliga efterlängtade stall, där mina gynnare bor och verkar. Så jag försöker släppa på den där krampaktiga önskan som alltid infinner sig när det är rent och nymålat och iordninggjort, att nu får ingen smutsa ner här på ett tag! Inga djur in här inte!! Så har det känts varje år och frustrationen är stor när första hästen kliver in från sommarens bete och kliar sig så gott på halsen, rumpan, bogen och vackert smetar ner de vita väggarna med fett och stöv. Frustar av välbehag ut en kaskad av gräsblandad grön saliv över boxväggen. Lägger sig ner och rullar sig frikostigt i det nya härliga spånet så att dammet verkligen yr. Ställer sig upp och skakar av sig ännu mera damm. Sölar med vattnet alldeles onödigt mycket och naturligtvis känner sig nödig, baj

sar och kissar så det skvalar. Vad härligt att få komma hem till sin fina box efter nätter av uteliggande! Man kan ju fråga sig, är det värt all tid och energi att städa och feja för dessa otacksamma varelser? Jaaa med Kärcher vid sin sida är det rena rama njutningen. Mmm så fräscht och gott det luktar, åhh vad blankt och fint det blir. Jag unnar mina hästar denna lilla stund av välbehag och njutning i ett alldeles rent och fint stall innan allt blir som vanligt igen. I år tänker jag inte bli frustrerad så det så!

 

Christina Albihn

23 juli 2012 11:32

Vilket härligt blogg- inlägg. Skrattar för mig själv när jag läser det. Ha en fortsatt bra sommar med din nya vän. Må alger och mossa frukta sin överman, förlåt överkvinna. / Christina

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här kommer sista inlägget och här är länken till nästa kapitel, nästa blogg. https://www.joneklint.com/blog/ Jag är djupt rörd över att så många kände med mig i det förra inlägget. Det var inte meningen att få många av er i tårar men det var makalö...

Jag har bokat en tid.   En absurd, ofattbar och fasansfull tid.   Men jag har gjort det och jag kämpar emellanåt för att hålla näsan ovanför ytan. Stundtals känns det som om allt snart är över, en livstid är förbi och jag kan lika gärna drun...

Minst sagt evigheter sen det bloggades här! Trots att det finns så mycket att skriva om hela tiden. Kanske just därför, livet går i ett.   Men jag är på sätt och vis tillbaka på ruta ett. Till min oerhörda glädje, äntligen!!! Redan långt innan ...

Trots djupa funderingar kring verksamheten och livet i allmänhet så står ju inte tiden still för det. Nä, nästan tvärtom. Saker och ting bara sker. Vi har t ex fått en ny bisyssla "på halsen" här på gården. Bara sådär. Visst vi hade pratat en del jag...

Det verkar som förändringarnas vindar blåser både i stort och smått.   Efter gårdagens val tror jag att det enda rätta är att se till att hålla hårt i hatten och agera som en ek, dvs stå stadigt och stabilt i ytterligare några hundra år trots vin...