Hästlängtan

Alla inlägg den 31 mars 2012

Av Marianne - 31 mars 2012 14:43

Idag har jag en riktig solskenshistoria att berätta. Det var en dag närmare bestämt förra
fredagen som "högubbarna" var här och så gärna ville se den lilla
katten som oförhappandes kom med deras hölass i höstas. Lilla Snuva som vi tog
till våra hjärtan och har haft så mycket glädje av hela vintern. Nu har hon ju
växt till sig och Lukas lockade ut henne så "gubbarna" skulle få se.
Snuva lekte i solskenet , jagade fjärilar framför altanen. En idyllisk vårdag!


Sen hände en massa,
punktering på balvagn, ut och in med verktyg och fixa med ditten och datten och
kvällen kom och med den tröttheten. Lördag morgon och det var underligt tyst i
huset...lugn lördag..hmm något saknas. Snuva naturligtvis. Borta! Den lugna
lördagen övergick i letande i varje skrymsle varje vrå. Öppna precis varenda
låda, skåpsdörr,  dörr eller öppning.
Inte ett ljud.


Sen den dagen har vi levt lite på helspänn med spetsade öron, hon kommer väl hem igen, var det
katten som krafsade på dörren nu...nä.


Mitt hopp stod till att hon trots allt blev intresserad av kringstrykande hankatter och gav sig
iväg på friarstråt. Men i hjärtat kändes det aldrig riktigt så. Läste på lite, de löper 5-8 dagar...igår hade det således gått 7 dagar, så kanske hon kommer hem snart i alla fall. Men egentligen är det väl oftast hankatterna som ger sig
iväg till honorna.


Ytterligare en solig dag var det så Lukas Valle och jag begav oss iväg på en kattsökarpromenad kring
granngårdarna. Inget napp förstås. Väl hemma föreslog jag att vi skulle gå ner till dammen och se om det blivit lite grodägg. Jaa, sa Lukas och så får vi leta efter Snuva där nere. Ja men där är hon ju inte tänkte jag, bara skog har
aldrig sett henne ens gå åt det hållet. Men Lukas var ihärdig, vi fann grodägg och vi stannade upp ett tag och njöt av solen och ankorna som simmar i dammen.

Då! I tystnaden hördes mjauanden. Lyssna sa jag! Jaa, sa Lukas jag hör Snuva!!
Nerifrån skogen kom alltmer mjauanden, gällare och högre. Vi fick klättra över
getstaket ut i skogen över diken försiktigt. Tydliga mjauande förde oss på rätt väg, så blev det tyst, vi såg oss
omkring hmm. Så kom ett gällt mjau uppifrån! Högt upp i ett träd, där var hon våran Snuva. Åååh lyckan var stor, Lukas och jag och Valle sken upp, vår lilla söta katt, där satt hon helt förstörd stackarn. Hon ville så gärna klättra ner
men se det gick inte.

     

Så kan det verkligen då vara sant att katter fastnar uppe i träd?! Jag har väl egentligen tänkt att de förr eller senare klättrar ner och att typ ringa brandkåren är lite överdrivet… Vi lockade och ropade men nä inte vågade hon sig ner. Vi måste hämta en stege mamma säger den kloke sonen. Sagt och gjort. Lukas fick vänta vid trädet ifall hon skulle komma ner ändå medans jag fick kånka ner en stege långt ner i skogen.

 

Men stegen räckte inte, jag
nådde henne inte. Hmm vi får hämta en korg eller nåt som jag kan hissa upp sa jag till Lukas, kom. Och då när vi alla lämnade stackars Snuva, då fick hon panik och klättrade modigt baklänges långsamt ner till stegen och lutade sin rumpa emot den och mjauade.

 

Så äntligen kunde jag klättra upp och få fatt i en katt så tacksam så att hela hon skakade när mjaundet övergick i kurrande. Alldeles jättemager och alldeles matt fick vi bära hem henne. Oj så hungrig och jisses så törstig och herregud så tacksam..igen! Som när vi tog in henne från höloftet. Kurrar och kurrar och stryker sig runt alla ben som finns och Valle verkade också hemskt glad över att återse sin
kattkompissa.


Ja jisses denna katt, nu har hon förbrukat två liv...och vi verkar vara henns räddare i nöden jag och Lukas. Kan inte annat säga än att återigen när livet sätts på sin spets, när det liksom gäller liv eller död då stärks relationer, då känner man sig mer levande än någonsin. Denna lilla katt lär bli en såndär speciell gynnare, nu betyder hon ännu mer för oss och vi för henne.


Men man undrar, kan hon verkligen ha suttit där i trädet i så många dagar, tja med katter kan ju verkligen allt hända. Och vad hade hänt om vi inte hittat henne!!! Så visst var det väl ett litet hjältedåd  

Skapa flashcards