när jag igår fann att Razonado MAC, sveriges kanske mest lovand PRE-hingst, fadern till mitt lilla hingstföl, verkligen är död, dog av blixtnedslag i hagen. Bara sådär. Usch, jag blev verkligen alldeles kall och efter att ha läst Saras inlägg på sin blogg, http://pepinopre.bloggplatsen.se/ kunde man ju inte annat än gråta. Sätter verkligen perspektiv på tillvaron. Förändringar kommer plötsligt, oväntat, ingenting är säkert, ingenting blir riktigt som man tänkt sig. Allt kan hända precis när som helst. Dessto viktigare att verkligen ta vara på dagen och dem man har omkring sig. Min lille Solidago som jag tycker är lik sin far i mångt och mkt har redan dragit intresse till sig från flera håll pga sin härstamning. Razonado MAC var verkligen ngt speciellt. Och jag har verkligen inte bestämt om jag skall sälja eller inte. Tycke uppstod på en gång. Ett hingstföl blev det, skimmel dessutom precis som jag hade tänkt mig och med ett fullkomligt gudomligt temperament och fantastisk fin och trevlig utstrålning. Nu efter det här känns det än svårare att tänka sig att sälja...

Förra veckan kom två balvagnar med hö, lastades av, staplades, tja som vanligt. Nästa kväll hördes ett fasligt liv från de balarna. Ett litet svart huvud stack fram...köp hö och få en gudomlig kattunge på köpet!! För det var det och Lukas som muttrat om svart katt eller svart kanin, viktigt det där med svart, utbrast förstås -där är den ju, min kattunge!! Vad gör man?!! Skulle ju inte ha fler djur, så kommer en sån här godisbit. Lukas är en riktitg djurmagnet så visst kom väl lilla kissen fram till honom, följer med honom och är bara sådär alltför mysig, kurrar i högan sky. Ja herregud alla dessa djur, det är trots allt en riktig förmån att få ha dem omkring sig, den ena sötare än den andra! Och som sagt ibland får man kanske ta emot det som kommer till en och njuta av livet här och nu.